"Losing the News. The Future of the News That Feeds Democracy", av Alex S. Jones (Oxford University Press, 2009)
Om man anser att traditionell nyhetsjournalistik är avgörande för demokratin och dess förmåga att fungera är det lätt att bli pessimistisk av den pågående utvecklingen, där traditionell och undersökande journalistik kring sådant som människor behöver veta trängs undan av underhållnings- och nyttoorienterad journalistik som är kommersiellt mer lönsam och som handlar om att ge folk det som de – åtminstone i det korta perspektivet – vill ha. Till pessimismen bidrar också bland annat att den ekonomiska modell som under årtionden gjort kvalitetsjournalistik möjlig håller på att undermineras av Internet och den svaga annonsutvecklingen, vilket har lett till kraftiga nedskärningar på redaktioner världen över. Kvalitetsjournalistik kostar och kräver kunskap och tid, och allt detta är bristvaror i ett medielandskap där snabbhet, skarpa åsikter, läsar- eller tittarmedverkan och underhållningsvärde ofta lockar fler och kostar mindre än traditionell och grävande nyhetsjournalistik.
Att läsa "Losing the News" bidrar dessvärre inte till att minska pessimismen, utan snarare tvärtom. Samtidigt som författaren nyanserat och insiktsfullt analyserar de utmaningar och problem som traditionell nyhetsjournalistik står inför utvecklar han emellertid också en kraftfull argumentation för behovet av traditionell och undersökande journalistik. I den meningen kan boken ses såväl som en analys av nyhetsjournalistikens problem som en mobilisering av dem som värnar den traditionella och undersökande journalistiken och en uppmaning till motstånd mot de krafter som underminerar den journalistiken. Resultatet är en mycket intressant, välskriven och läsvärd – om än inte särskilt upplyftande – bok. Den kan definitivt rekommenderas alla dem som bryr sig om den traditionella och undersökande journalistiken och dess framtid. (2009-12-13) (A/B)
"The Invention of Journalism", av Jean K. Chalaby (Palgrave Macmillan, 1998)
Det är inte ofta jag finner böcker som utgår från ett neo-marxistiskt perspektiv särskilt intressanta, men den här boken är riktigt intressant och innehåller många både nyanserade och skarpa observationer kring journalistiken och journalistikens framväxt. Enligt författaren är journalistik både en anglo-amerikansk och kapitalistisk uppfinning: före kapitalismens framväxt i mitten av 1850-talet publicerades förvisso tidningar, men det fanns ingen egentlig journalistik i modern bemärkelse. Journalistiken "uppfanns" när tidningarna gick från att vara språkrör för och osjälvständigt integrerade med politiska krafter till att rikta sig till en masspublik, eller annorlunda uttryckt: journalistiken "uppfanns" när det uppstod en marknad för medier och journalistik som riktade sig till en bred massa. Sedan dess har journalistiken, enligt författaren, fortsatt att formas av att vara en produkt som marknadsförs och säljs på konkurrensutsatta marknader som ytterst följer kapitalistiska lagar. Även om man inte håller med om alla slutsatser som dras i boken, som bygger på historiska studier av den brittiska pressen, är den mycket intressant. Den kan därför rekommenderas alla som forskar kring eller intresserar sig för journalistikens framväxt och villkor och dess relationer till å ena sidan politiken, och å andra sidan marknaden. (2009-03-11) (B/C)
"Spinning Into Control. News Values and Source Strategies", av Jerry Palmer (Leicester University Press, 2000)
Den här boken råkade jag snubbla över av en ren slump, och är förvånad över att det inte refereras oftare till den än vad som är fallet. Boken handlar om samspelet mellan nyhetsvärderingar och olika strategier för att påverka medierna, och bör vara av intresse för dem som forskar kring eller intresserar sig för antingen nyhetsvärderingar eller nyhetspåverkan. Boken bygger huvudsakligen på ett antal fallstudier, och själv tycker jag att de delar som handlar om – en kritisk reflektion kring – forskningen och vår kunskap om mediernas nyhetsvärderingar är särskilt intressanta. Författarens analys av samspelet mellan nyhetsvärderingar och nyhetspåverkan är också intressant och sofistikerad, även om det knappast är en nyhet att vägen till framgång i arbetet med att påverka medierna går via en anpassning till mediernas nyhetsvärderingar. Även om detta knappast är en "måste läsas"-bok kan den rekommenderas till dem som intresserar sig för i första hand frågan om nyhetsvärderingar, i andra hand nyhetspåverkan och källstrategier. (2009-02-10) (B/C)
"Handbook of Journalism Studies", av Thomas Hanitzsch & Karin Wahl-Jorgensen (red) (Routledge, 2009)
Det här är den andra boken i International Communication Association’s officiella serie av handbooks. Syftet med varje bok är att ge en aktuell och auktoritativ översikt av forskningen på olika områden, och är man intresserad av eller forskar om journalistik är detta en bok som absolut bör läsas. Totalt sett innehåller boken 30 kapitel skrivna av ledande forskare som vart och ett behandlar olika områden inom journalistikforskningen, exempelvis forskning kring nyhetskällor, gatekeeping, objektivitet, nyhetsvärderingar och nyhetsurval, samt journalistisk etik. Som alltid när det gäller böcker av det här slaget är vissa kapitel mer intressanta än andra, beroende av ens egna specialområden, men för dem som forskar eller skriver uppsats kring, eller undervisar i, journalistik bör detta betraktas som obligatorisk läsning. (2009-02-05) (B)
"Why Democracies Need An Unlovable Press", av Michael Schudson (Polity, 2008)
Författaren till den här boken, Michael Schudson, är en av de mest skarpsynta och orginella tänkarna när det gäller mediernas och journalistikens roller och betydelse i demokratin. Han har tidigare gett ut flera böcker i ämnet, bland annat "The Sociology of News" som jag tidigare tipsat om. Därutöver har han skrivit en lång rad intressanta och tankeväckande tidskriftsartiklar och kapitel i antologier. Nu har en del av dessa artiklar och kapitel samlats i boken "Why Democracies Need An Unlovable Press". För den som redan känner till och uppskattar Schudsons analyser innehåller boken inte särskilt mycket nytt, men den kan ändå rekommenderas eftersom den samlar flera av hans mest intressanta analyser. För den som inte känner till eller har läst Schudson tidigare kan boken också rekommenderas, både som en introduktion till hans tänkande och för att den genomgående är mycket välskriven. En sak är säker: Är man intresserad av mediernas och journalistikens roller och betydelse i demokratin tillhör Schudson en av de författare man absolut inte bör missa att läsa. (2008-12-28) (B)
"Bag nyhederna – vaerdier, idealer og praksis", av Ida Schultz (Forlaget Samfundslitteratur, 2006)
Om man är intresserad av frågor kring nyhetsvärdering och nyhetsurval är det här en bok som starkt kan rekommenderas. Empiriskt bygger boken på deltagande observationer på danska nyhetsredaktioner (TV), intervjuer och dokumentanalyser, medan den teoretiskt bygger dels på tidigare forskning kring nyhetsvärdering, nyhetsurval och redaktionella studier, dels på Bourdieau och hans teori om fält, habitus och kapital. Sammantaget resulterar det i en bok som står mycket starkt både empiriskt och teoretiskt, och det är utan tvekan den bästa nordiska boken på området som jag har läst. Inte minst är resonemangen kring nyhetsarbete som positionering mycket intressanta, och Schultz bekräftar det som annan senare forskning också har visat, nämligen att den traditionella forskningen kring nyhetsvärderingskriterier är otillräcklig när det gäller att förklara vad som slutligen publiceras som nyheter. Även om det för många svenskar finns ett motstånd mot att läsa böcker på danska är det här en bok som förtjänar också en svensk publik. (20080519) (B/C)
"Präktiga massmedier. De lokala mediernas valbevakning 2006", av Lars Nord & Gunnar Nygren (Sveriges kommuner och Landsting, 2007)
Trots att lokala medier spelar en mycket stor roll i människors vardag handlar nästan all forskning om de svenska mediernas valbevakning om riksmedierna. Om de lokala mediernas valbevakning – dess innehåll, aktörer, karaktär och likheter respektive skillnader jämfört med riksmediernas valbevakning – finns det mycket lite forskning. I det perspektivet är den här boken mycket välkommen. I boken undersöks valbevakningen i fem kommuner och fyra landsting inför valet 2006, och fram tonar en bild av en lokaljournalistisk valbevakning som är mycket mer passiv än riksmediernas valbevakning. I sina slutsatser är författarna mycket kritiska mot den lokaljournalistiska bevakningen, som bland annat karaktäriseras som "idylliskt sömning och välmenande". Även om jag inte delar alla de kritiska slutsatser som författarna drar är det en intressant och läsvärd bok, som kan rekommenderas dem som är intresserade av, engagerade i eller påverkas av den lokaljournalistiska politiska bevakningen. Inte minst intressanta är de resultat som tyder på att partipressen i viss mån fortfarande lever i de lokala socialdemokratiska tidningarna. (20080402) (A)
"Nyhetsfabriken. Journalistiska yrkesroller i en förändrad medievärld", av Gunnar Nygren (red) (Studentlitteratur, 2008)
Att det journalistiska arbetet och villkoren för journalistiken har förändrats kraftigt under det senaste decenniet skulle knappast kvalificera som en nyhet; inte heller att man aldrig kan förstå journalistikens innehåll utan förståelse för och kunskaper om de journalistiska processer som leder fram till journalistiken. Ändå finns det relativt lite svensk forskning kring de journalistiska arbetsprocesserna, och relativt få nya böcker som på ett bra sätt beskriver de nutida villkoren för journalistiken. I det perspektivet är "Nyhetsfabriken" ett mycket välkommet tillskott till litteraturen. Boken bygger på ett forskningsprojekt som bedrevs vid JMK/Stockholms universitet 2006-2007, där ett antal magisterstudenter studerade det journalistiska arbetet ur olika perspektiv vid åtta olika redaktioner. Flera av bokens kapitel är skrivna av dem, medan andra är skrivna av huvudförfattaren. Tillsammans ger bokens kapitel en god bild av medievärldens förändringar under det senaste decennierna och av de journalistiska arbetsprocesserna av idag. Boken kan starkt rekommenderas som kurslitteratur på landets olika journalistutbildningar, men är också mycket läsvärd för andra som är intresserade av hur journalistik egentligen kommer till. (20080316) (A)
"Den svenska journalistkåren", av Kent Asp (red) (JMG/Göteborgs Universitet, 2007)
Vilka är de svenska journalisterna? Vad har de för åsikter och attityder när det gäller journalistisk etik, mediernas uppgifter och politiska frågor? Hur har journalisterna som yrkeskår och deras åsikter förändras sedan slutet av 1980-talet? Detta är några av de frågor som behandlas i den nyutkomna boken "Den svenska journalistkåren". Boken bygger på fem enkätundersökningar av svenska journalister som genomförts vid JMG, Göteborgs universitet, sedan 1989, med särskilt fokus på den senaste undersökningen som genomfördes 2005. Boken är väldigt faktaspäckad, och bör ses som självklar läsning om man är intresserad av svenska journalister och deras åsikter och värderingar. (20071015) (A)
"The Pursuit of Public Journalism. Theory, Practice, and Criticism", av Tanni Haas (Routledge, 2007)
Efter en intensiv diskussion kring public journalism i mitten och slutet av 1990-talet var det nu länge sedan jag såg en ny bok om public journalism – fram tills nu, vill säga. Den nya boken av Tanni Haas är mot den bakgrunden ett välkommet tillskott till litteraturen, både därför att den kanske kan återuppväcka diskussionen kring public journalism, och för att den är mycket välskriven. I boken beskriver och analyserar författaren public journalism både som idé och praktik, och föreslår samtidigt en mer aktivistisk syn på public journalism. Enligt författaren bör journalistiken i allmänhet, och public journalism i synnerhet, inte nöja sig med att beskriva och bidra till samhällets förmåga att lösa olika problem – public journalism bör också innebära att journalistiken, åtminstone i vissa fall, engagerar sig mer aktivt för specifika lösningar på samhälleliga problem. Även om jag själv ställer mig mycket tveksam till idén om en mer aktivistisk form av journalistik, är boken intressant, och förhoppningsvis kan den bidra till en förnyad debatt om journalistikens syfte och metoder. Dess beskrivningar och analyser av public journalism som idé och praktik är dessutom värdefulla oavsett vad man anser om författarens egna idéer om hur public journalism bör förändras för att göra större skillnad än vad som hittills har varit fallet. (20070922) (B)
"Diffusion of the News Paradigm 1850-2000", av Svennik Høyer & Horst Pöttker (red) (Nordicom, 2005)
Vad som räknas som en journalistisk nyhet betraktas ofta som självklart, och detsamma gäller centrala journalistiska arbetsmetoder. Till exempel tar vi det idag för givet att journalister intervjuar personer och sedan sänder eller trycker svaren. För bara drygt 100 år sedan betraktades detta emellertid som ett intrång i privatlivet i stora delar av världen. Intervjun som journalistisk metod fanns, men intervjun som central del av medieinnehållet betraktades som "amerikansk" och opassande. Som på många andra områden gick USA med andra ord före. Även objektivitet som centralt journalistiskt mål kommmer från USA, liksom den "uppochnervända pyramiden" som journalistisk berättelseform. Men när och hur utvecklades dessa och andra centrala delar av "nyhetsparadigmet", och hur och när spred de sig från USA till andra delar av världen, däribland Skandinavien, Tyskland och forna Östeuropa? Detta är huvudfrågan i "Diffusion of the News Paradigm 1850-2000", som är mycket intressant och läsvärd. Den bör definitivt läsas om man är intresserad av journalistikens historia och rötterna till dagens journalistik, och ingå som kurslitteratur på journalistutbildningarna. (20070812) (B)
"Medierna och yttrandefriheten", av Olof Petersson, Anker Brink Lund, Eivind Smith & Lennart Weibull (SNS Förlag, 2007)
Det här är den tredje rapporten från SNS Demokratiråd som granskar medierna och deras roll i demokratin, och kan ses som en fördjupning och förlängning av "Mediernas integritet" från 2005. I linje med titeln fokuserar den här boken på medierna och yttrandefriheten, både historiskt och i nutid. Samtidigt som boken diskuterar yttrandefrihetens opinionsmässiga grundvalar riktas uppmärksamheten särskilt mot yttrandefrihetens juridiska grundvalar och villkor. En av slutsatserna är att den nuvarande konstitutionella regleringen av yttrandefriheten inte är långsiktigt hållbar, och detsamma gäller systemet för mediernas självreglering. Båda slutsaterna har gett upphov till debatt, och i det sammanhanget är den här boken ett mycket viktigt och välskrivet bidrag. "Medierna och yttrandefriheten" kan definitivt rekommenderas alla som är intresserade av frågor som rör yttrandefriheten och mediernas villkor och funktionssätt, och bör ses som närmast obligatorisk läsning för journalister, medieägare och politiker. (20070807) (B)
"The World News Prism. Global Information in a Satellite Age", av William A. Hachten & James F. Scotton (7th Edition) (Blackwell, 2007)
Den här boken handlar som titeln antyder om det globala systemet för nyhetsförmedling och kommunikation, med särskilt fokus på nyhetsjournalistiken och hur dess villkor har förändrats till följd av globaliseringen och den utvecklade kommunikationstekniken. Trots att ämnet så så pass omfattande lyckas författarna väl med att integrera analyser som sträcker sig från den journalistiska betydelsen av kommunikationssatelliter till analyser av situationen i områden som Kina respektive Afrika och Mellanöstern. Sammantaget är det en mycket läsvärd bok som kan rekommenderas de som är intresserade av internationella nyheter och mediernas och journalistikens globalisering. (20070702) (B)
"The Elements of Journalism. What Newspeople Should Know and the Public Should Expect", av Bill Kovach & Tom Rosenstiel (Three Rivers Press, 2007)
Den här boken har jag redan tipsat om en gång , men nu har en ny och helt uppdaterat version publicerats. Precis som i den första upplagen söker dock boken besvara två grundläggande frågor: Om journalistiken skiljer sig från andra former av kommunikation eller medieinnehåll, vad är det som gör journalistiken unik? Och om journalistiken behöver förändras för att överleva, vilka är de journalistikens grundprinciper eller element som måste försvaras för att journalistiken ska fortsätta vara en unik form av kommunikation och medieinnehåll? Boken bygger på en lång rad intervjuer, seminarier, innehållsanalyser och enkätundersökningar, och är generellt sett mycket välskriven och lättläst. Genom att den också formulerar en lista över vad författarna kallar journalistikens grundläggande element är den mer konkret (och möjligen provocerande) än vad andra böcker inom samma genre brukar vara.
Om man tycker att journalistiken är viktig – eller att journalistiken är hotad och behöver försvaras – är detta en bok som verkligen bör läsas. En sak är nämligen säker: Om man inte kan definiera vad som gör journalistiken unik eller vad som skiljer journalistik från andra typer av medieinnehåll, exempelvis underhållning eller propaganda, då kan man inte heller försvara journalistiken. Journalistikens integritet bygger på förmågan att definiera vad som gör journalistiken unik. Sedan behöver man inte nödvändigtvis hålla med författarna i deras formulering av journalistikens grundläggande element: boken kan ändå bidra till ökad insikt och att provocera fram alternativa svar på frågan om vad som gör journalistiken till en speciell, och speciellt viktig, form av medieinnehåll. (20070618) (A)
"The Politics of Force. Media and the Construction of Policy Brutality", av Regina G. Lawrence (University of California Press, 2000)
Det här är nog en av de mest intressanta böckerna jag läst på länge som handlar om nyhetsvärdering, nyhetsurval och mediernas sociala konstruktioner av verkligheten. Utifrån sin studie av tio års bevakning av polisbrutalitet i USA, utvecklar Regina Lawrence en generellt giltig teori om "institutionsdrivna" respektive "händelsedrivna" nyheter, och om hur nyheternas ursprung och karaktär påverkar dynamiken i hur nyheterna formas i samspelet mellan officiella institutioner, medierna, alternativa källor och verkligheten. Det här är därmed en bok inte bara för dem som är intresserade av frågan om polisbrutalitet. Tvärtom är det en bok för alla som är intresserade av hur nyheter formas och socialt konstrueras, och för dem som är intresserade av varför vissa händelser blir stora nyheter, medan andra händelser som framstår som likvärdiga bara blir notiser. Dessutom är boken mycket välskriven, och jag är övertygad om att den hade varit mycket mer känd och citerad om den hade haft en annan – mer generellt hållen – titel. (20070303) (A/B)
"Lögn, förbannad lögn och journalistik", av Anders R. Olsson (Natur och Kultur, 2006)
Att ge en bok titeln "Lögn, förbannad lögn och journalistik" är antagligen en bra strategi om man vill lyckas fånga uppmärksamheten från möjliga läsare, men en sämre strategi om man vill tas på allvar av de som är verksamma i mediebranschen. Författaren till den här boken, Anders R. Olsson, behöver dock inte oroa sig allt för mycket över den risken. Med sin gedigna journalistiska erfarenhet och tidigare böcker är han så pass etablerad att han måste tas på visst allvar även av dem som inte vill höra hans kritik mot journalistiken. Och de är antagligen många, eftersom kritiken mot den nutida och kommersiellt allt hårdare drivna journalistiken är genomgående och massiv.
En sådan bok kan lätt upplevas som gnällig och därmed tråkig att läsa för alla som inte håller med. I det här fallet tycker jag dock att författaren lyckas kombinera sitt engagemang, sina erfarenheter och sin kunskap om aktuell medieforskning på ett sätt som ger boken både en tyngd och en nerv. Boken är mycket välskriven och lättläst, och även om jag tycker att den går till överdrift ibland finns det stöd i medieforskningen för mycket av dess kritik. Som debattunderlag och som ögon-öppnare för de som inte vill eller orkar sätta sig in i den mindre spänstigt skrivna forskningslitteraturen kan den här boken därför starkt rekommenderas. Den borde definitivt läsas och debatteras av alla journalister och redaktörer som antingen tror på eller åtminstone i högtidstalen pratar om journalistikens stora betydelse för demokratin. (20061206) (A)
"Mass Media and Society", av James Curran & Michael Gurevitch (red) (Hodder Arnold, 4:e upplagan 2005)
Den här boken tillhör klassikerna i den moderna litteraturen kring massmedier och samhälle, och det är därför inte förvånande att den förra året kom i en fjärde och uppdaterad upplaga. Totalt innehåller boken 20 kapitel skrivna av olika författare, alla ledande forskare på sina respektive områden. Exempel på medverkande är Michael Schudson, Robert Entman, Peter Dahlgren, Barbie Zelizer och Jay Blumler. Bokens angreppssätt är mycket brett, och dess kapitel täcker allt från politisk kommunikation, feministiska mediestudier, cultural studies och globaliseringsteorier till mediesociologi, masskommunikationens politiska ekonomi och studier av internet och dess betydelse. Nästan oavsett vilket område man är intresserad av behandlas det med andra ord i boken. Baksidan är möjligen att många kapitel kan kännas mindre intressanta om man bara är intresserad av exempelvis politisk kommunikation, men det gör inte de kapitlen mindre läsvärda. För de som har läst tidigare upplagor finns det flera helt nya kapitel i den fjärde upplagan. Boken kan rekommenderas alla som forskar kring eller studerar medier och kommunikation på B-nivå eller högre. (20061126) (B/C)
"Bourdieu and the Journalistic Field", av Rodney Benson & Eric Neveu (red) (Polity Press, 2005)
När den franske sociologen Pierre Bourdieu gav ut den lilla boken "Om televisionen" i slutet av 1990-talet väckte det stor uppmärksamhet och boken blev en bästsäljare. Själv förhöll jag mig mycket kritisk: boken innehöll ur mitt perspektiv huvudsakligen en svepande, generaliserande och illa underbyggd kritik av TV. Kanske var det just därför den blev så populär? Den här boken representerar emellertid raka motsatsen till "Om televisionen": ett flertal mycket intressanta och nyanserade sociologiska analyser, grundade på Bourdieus centrala fältteori. Sammantaget lyckas de olika författarna med att både kasta nytt ljus på de olika företeelser som analyseras och att visa värdet av sociologiska undersökningar av medierna och journalistiken. Inte minst i undersökningar som jämför mellan länder tycks fältteorin erbjuda redskap som kan utöka förståelsen för journalistikens olika ställning och uttryck i olika samhällen. Trots min inledande skepsis tror jag därför att jag kommer att få mycket användning av boken. Jag kan därför rekommendera den till alla som är intresserade av sociologiska analyser av medierna i allmänhet och av hur Bourdieus fältteori kan användas vid analyser av medierna och journalistiken i synnerhet. (20061001) (C/B)
"Medieetik under debatt", av Olof Petersson (red) (SNS Förlag, 2006)
Frågan om yttrandefrihetens gränser och mediernas etik är ständigt aktuell, men tyvärr är det sällan den diskuteras i den allmänna debatten. Visserligen blossar debatten upp då och då, när något särskilt medialt övertramp har skett, men det finns ett stort behov av en mer fortlöpande diskussion. Den bör inte bara handla om hur medierna faktiskt agerar, utan också hur ett regelsystem kan skapas och följas upp som leder till att medierna tar ett större ansvar, utan att yttrandefriheten för den sakens skull inskränks. Dagens system bygger huvudsakligen men inte enbart på självreglering, men det är svåröverskådligt och det är tveksamt hur effektivt det är. Det behöver därför reformeras, men frågan är hur?
Ur det perspektivet är "Medieetik under debatt" mycket välkommen och värd att läsa. I boken medverkar en rad journalister, redaktionsledare, företrädare för branschorganisationer och andra med inblick i och uppgifter inom dagens regleringssystem. Genomgående är kapitlen mycket intressanta och läsvärda. Boken förtjänar därför att läsas av alla verksamma inom svenska medier, och den bör också fungera utmärkt som kurslitteratur på journalistutbildningarna. Förhoppningsvis kan den leda till en fördjupad debatt med förmåga att åstadkomma genomtänkta förbättringar av dagens system. (20060924) (A)
"News Around the World", av Pamela J. Shoemaker & Akiba A. Cohen (Routledge, 2006)
En av journalistikforskningens viktigaste frågor är vad som egentligen blir nyheter. Vad är utmärkande för de nyheter som publiceras i medierna? Tidigare forskning har gett ett antal svar på den frågan, exempelvis att nyheter handlar om elitpersoner och elitnationer vars ord eller handlingar har konsekvenser för hela eller stora delar av befolkningen. Denna tidigare forskning lider dock av några problem. Dit hör att den oftast är utförd i ett land, samtidigt som teorierna gör anspråk på att vara generellt giltiga. Dit hör att nyhetsvärdering (vad som värderas som nyheter) oftast blandas samman med nyhetsurval (vad som publiceras). Dit hör även att få av teorierna är utformade på ett sätt som gör det möjligt att testa dem på ett systematiskt sätt.
I det sammanhanget är den nyutgivna boken "News Around the World" mycket välkommen och läsvärd. Det är den första boken som jämför nyhetsurvalet i flera länder på ett sätt som ska möjliggöra en systematisk prövning av teorin. I det här sammanhanget handlar teorin förenklat om att nyheter i första hand uppmärksammar sådant som är a) avvikande och b) viktigt. Teorin utvecklas till att omfatta olika typer av avvikelser och vikt, och prövas sedan systematiskt på över 32 000 artiklar och inslag i 60 nyhetsmedier i tio länder. Boken vänder sig i första hand till de som forskar kring nyheter, och även om den är välskriven förutsätter den ett visst mått av förkunskaper. För den som är verkligt intresserad av nyhetsforskning bör dock boken ses som självklar läsning. (20060813) (C/B)
"Sex, såpor och svenska krusbär. Television i konkurrens", av Leif Furhammar (Ekerlids förlag, 2006)
Efter cirka femton år av kommersiell TV i Sverige är det numera svårt att minnas hur det var under TV-monopolets tid. Ofta är det också svårt att få perspektiv på de förändringar som svensk TV har genomgått sedan avregleringen. Därför är det intressant och bra att det nu har kommit en bok som beskriver hur en rad genrer i svensk TV har sett ut och förändrats sedan början av 1990-talet. Som TV-krönikör i Dagens Nyheter är Leif Furhammar också en person som verkligen följt TV-utvecklingen och därmed kan bidra med många observationer. "Sex, såpor och svenska krusbär" är också en mycket välskriven bok, som bör ses som populärvetenskaplig snarare än vetenskaplig. Det är dess styrka, men också dess svaghet. Det den vinner på de nära beskrivningarna av en rad program och genrer, förlorar den i bristen på systematisk analys och försök att sammanfatta de viktigaste förändringarna. Den är ändå mycket läsvärd, bitvis rolig, bitvis elak, och bitvis en nyttig påminnelse om att inte spendera allt för mycket tid framför TV-rutan. (20060320) (A)
"Nätjournalistik. En explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter", av Michael Karlsson (Lunds universitet, 2006)
När Internet började expandera för drygt tio år sedan var det många som förutspådde papperstidningens död. Att detta hittills visat sig vara fel förvånar inte; nya medier ersätter sällan gamla medier. Däremot förändras medielandskapet och de roller olika medier spelar. Uppenbart är också att Internet har blivit allt viktigare för nyhetsförmedlingen. Men vad händer med journalistiken och de journalistiska arbetsvillkoren när journalistiken flyttar ut på nätet och in i den digitala världen? Och i vilken utsträckning har ledande svenska tidningar anammat den digitala logiken när de förmedlar nyheter på nätet?
Detta är ämnet för Michael Karlssons avhandling "Nätjournalistik", som nyligen lades fram. Det är en mycket intressant bok som borde läsas av såväl journalistiskt verksamma som av de som är intresserade av journalistik i allmänhet och nätjournalistik i synnerhet. Inte minst intressant är det att se hur provisoriska nyheterna på nätet är, genom att fakta och källor ständigt läggs till och försvinner samtidigt som nyheternas innebörder och vinklingar förändras. Nätjournalistik är inte riktigt detsamma som traditionell journalistik, och Internet både har och kommer fortsätta förändra journalistikens villkor och innehåll. För den som vill förstå dessa förändringar kan "Nätjournalistik" starkt rekommenderas. Den kan för övrigt laddas när här. (20060305) (B/C)
"Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare", av Annika Bergström, Ingela Wadbring & Lennart Weibull (red) (JMG, Göteborgs universitet, 2005)
En av de främsta styrkorna med stora delar av den forskning kring medier och opinion som bedrivs vid Göteborgs universitet är långsiktigheten. Sedan 1986 har de årliga SOM-mätningarna genomförts, vilket gör det möjligt att jämföra opinionsutvecklingen under 20 år. Ännu längre, sedan 1979, har Dagspresskollegiet varit verksamt. Sedan dess har det genomfört årliga undersökningar av den svenska dagspressläsningen, vilket har skapat en enorm källa till kunskap om de svenska dagstidningsläsarna och dagstidningsläsningen som sådan. I den nyutgivna boken "Nypressat" sammanfattas dessa erfarenheter och kunskaper, och bokens tolv kapitel ger en mycket god bild av bland annat vilka de svenska dagstidningsläsarna är, hur läsningen har utvecklats historiskt och hur dagstidningsläsningen påverkas av omgivande faktorer i samhället, däribland av den ökade konkurrensen om människors uppmärksamhet. Detta är därför en bok som kan rekommenderas alla som är intresserade av medieutveckling i allmänhet och dagstidningarna i synnerhet. För medieägare och chefredaktörer borde det vara obligatorisk läsning. Boken är dessutom skriven på ett i huvudsak lättillgängligt sätt. (20060206) (A/B)
"Tsunamins genomslag. En studie av svenska mediers bevakning", av Tomas Andersson Odén, Marina Ghersetti och Ulf Wallin (Krisberedskapsmyndigheten, 2005)
Mycket har redan skrivit om olika aspekter av tsunamin, bland annnat om regeringens hantering av den och hur människors förtroende för myndigheter, medier och politiker påverkades. Nu har den första heltäckande undersökningen av mediebevakningen också publicerats: Tsunamins genomslag. Boken bygger både på intervjuer med journalister och redaktionell personal samt mycket omfattande innehållsanalyser. Just kombinationen av intervjuer och innehållsanalyser gör boken extra intressant, och som helhet är boken också mycket intressant och välskriven. Den kan starkt rekommenderas alla som är intresserade av såväl krisjournalistik i allmänhet som av hur tsunami-katastrofen bevakades. (20060113) (A)
"Bloggtider", av Lars Våge, Erik Stattin & Gunnar Nygren (Institutet för Mediestudier/Sellin & Partner, 2005)
För några år sedan hade få hört talas om bloggar; numera är det ett inne-begrepp och ett allt vanligare fenomen. Bloggandets värld har till och med fått äran av att få en amerikansk senator och ledande amerikanska journalister på fall. Själv tillhör jag de som tvivlar på att bloggandet kommer innebära en revolution av politik, medier och den demokratiska debatten, men själva fenomenet är ändå intressant. Det är också den nya boken "Bloggtider", som ger en mycket god bild av vad bloggar är, bloggandets framväxt samt bloggandets relation till traditionella medier. Den kan därför rekommenderas alla som är intresserad av bloggosfären, oavsett om man är entusiast eller skeptiker inför fenomenet. (20051102) (A).
"The Secret Man. The Story of Watergate´s Deep Throat", av Bob Woodward (Simon & Schuster, 2005)
En av medievärldens stora hemligheter avslöjades i våras, när det blev känt att "deep throat", den hemliga källa som gav tips och råd åt Washington Post-reportrarna Bob Woodward och Carl Bernstein i deras undersökningar av Watergate-affären, var Mark Felt, andreman i FBI under en period på 1970-talet. Detta är Bob Woodwards berättelse om "deep throat" och hans återblick på Watergate-affären. Det är en mycket välskriven och spännande bok, om en av de mest dramatiska och mytomspunna perioderna i utvecklingen av den oberoende och granskande journalistiken. Den kan rekommenderas alla som är intresserade av Watergate-affären, av medier och politik, men också av journalistikens beroende av sina källor. (20050928) (A)
"Hard News. Twenty-one Brutal Months at The New York Times and How They Changed the American Media", av Seth Mnookin (Random House, 2005)
Våren 2003 blev det en stor medieskandal när det avslöjades att en av New York Times reportrar, Jayson Blair, i ett stort antal fall helt hade hittat på de artiklar han skrev i tidningen. New York Times, av många ansedd som världens bästa tidning, hade under flera år låtit sig luras, tack vare en journalist som var skicklig i att bedra och en redaktionell organisation som präglades av motsättningar och allt för dålig intern kontroll. "Hard News" handlar om förspelet till samt avslöjandet och efterverkningarna av denna händelse. Det är inte bara en lärorik berättelse, som understryker att strävan efter så sanningslika beskrivningar av verkligheten som möjligt är kärnan i all journalistik värd namnet, utan också en mycket välskriven och spännande berättelse. Det är inte ofta böcker av det här slaget lockar till sträckläsning, men det här är ett undantag. (20050908) (A)
"Reklamens makt över medierna", av Karl Erik Gustafsson (SNS Förlag, 2005)
Samspelet mellan reklamen och medierna tillhör något av medieforskningens blinda fläck, inte minst i Sverige. Därför är Karl Erik Gustafssons nya bok mycket välkommen. I den står två frågor i centrum: vad gör reklamen med medierna, och vad gör medierna med reklamen? Gustafsson beskriver förhållandet medier-reklam i Sverige ur ett historiskt och i ett internationellt perspektiv, och boken är skriven på ett lättillgängligt och läsarvänligt sätt. Dock ger den inte något egentligt svar på vilken makt reklamen har över medierna; förhållandet är för komplext, och forskningen på området ännu inte tillräckligt omfattande, för att kunna dra enkla slutsatser på det området. Boken kan ändå rekommenderas alla som vill få en översikt av vad forskningen visar om förhållandet mellan medier och reklam. (20050629) (A)
"Spegla, granska, tolka. Aktualitetsjournalistik i svensk radio och TV under 1900-talet", av Monika Djerf-Pierre & Lennart Weibull (Prisma, 2001)
Om man är intresserad av svensk nyhets- och samhällsjournalistik i allmänhet, eller i radio och TV i synnerhet, är detta en bok som definitivt bör läsas. Boken handlar om framväxten av nyheter och samhällsprogram sedan radions barndom fram till mitten av 1990-talet. Enligt författarna kan nyhets- och samhällsjournalistiken delas in i fyra olika perioder; upplysningsperioden (1925-1945), speglingsperioden (1945-1965), granskningsperioden (1965-1985 och tolkningsperioden, som vi nu är inne i. Genom den omfattande empirin och det långa historiska perspektivet ger boken en unik historisk bakgrund till dagens journalistik. Dessutom medföljer en DVD med olika intressanta och belysande inspelningar från radions och TV:ns arkiv. (20050517) (B)
"Rosengård i medieskugga. Om medier som medel och hinder för integration", av Lasse Sandström (Sellin & Partner/Institutet för Mediestudier, 2005)
Trots att medierna har avsevärd makt över dagordningen och även över hur vi uppfattar världen runt omkring oss, är det ganska sällan mediernas roll i integrationen av flyktingar och invandrare diskuteras. "Rosengård i medieskugga" av journalisten Lasse Sandström är ett undantag, och en bok som förtjänar att läsas av såväl journalister som alla andra med intresse för journalistik och/eller integrationsfrågor. Boken är välskriven och intressant, och den visar att medierna kan fungera både som medel och hinder för integration – och att de tyvärr oftare fungerar som hinder än som medel. (20050504) (A)
"Foreign News. Exploring the World of Foreign Correspondents", av Ulf Hannerz (University of Chicago Press, 2004)
Det är inte ofta andra forskare än medieforskare och statsvetare ger sig i kast med medierna. Tyvärr, måste jag konstatera, efter att ha läst antropologen Ulf Hannerz mycket läsvärda bok "Foreign News". Boken bygger på en lång rad intervjuer med utrikeskorrespondenter från olika länder, verksamma i framförallt Israel, Sydafrika och japan. På antropologers vis har strävan i första hand varit att förstå utrikeskorrespondenterna, deras syn på sig själva och sina roller, deras arbetsvillkor och varför utrikesjournalistiken ser ut som den gör. Resultatet är en lågmäld och mycket analytisk studie, och just därför en mycket intressant bok om de journalister som varje dag "för hem världen" till våra vardagsrum och köksbord. Boken kan rekommenderas alla som vill öka sin kunskap och förståelse för det globala nyhetsflödet och de journalister som mer än alla ger oss våra bilder av världen utanför vårt eget land. (20050428) (B/C)
"Information Age Journalism. Journalism in an International Context", av Vincent Campbell (Arnold, 2004)
Titeln på den här boken är tämligen intetsägande, men dess innehåll är desto bättre. I den går Campbell igenom forskningen på en rad ständigt aktuella områden – dit hör förhållandet till den politiska sfären, till marknaden och till nyhetskällorna, liksom nyhetsvärdering, nyhetsinsamling och nyhetsurval – och systematiserar den tidigare teorin och forskningen. Förutom i systematiseringen ligger bokens styrka i dess breda överblick. Det gör den till utmärkt läsning för den som har vissa förkunskaper men som vill gå vidare och få en djupare introduktion till olika områden. (20050413) (B)
"Understanding Global News. A Critical Introduction", av Jaap van Ginneken (Sage, 1998)
Den här boken har några år på nacken, men är fortfarande mycket läsvärd och aktuell. På ett systematiskt sätt går van Ginneken igenom olika aspekter av nyhetsförmedlingens villkor och innehåll i allmänhet, och i utrikesjournalistiken i synnerhet. För den som snabbt vill få en överblick av de centrala problemen och frågorna kring (den internationella) nyhetsförmedlingen i en allt mer globaliserad värld, kan "Understanding Global News" starkt rekommenderas. Van Ginneken är ofta mycket kritisk, men oftast om än inte alltid på ett sätt som ändå låter läsaren bilda sig sina egna uppfattningar. (20050314) (A)
"News in a Globalized Society", av Stig Hjarvard (red) (Nordicom, 2001)
I en tid där medierna präglas av rapporteringen kring flodvågskatastrofen i Asien finns många skäl att fundera över den globala nyhetsförmedlingen. En bok som i det sammanhanget är mycket läsvärd och kan rekommenderas är "News in a Globalized Society", redigerad av den danske forskaren Stig Hjarvard. I boken medverkar en rad ledande nordiska och europeiska forskare med kapitel som handlar om olika aspekter av mediernas och journalistikens globalisering, och dess betydelse för medieinnehållet och människors möjligheter att via medierna informera sig om världen bortom den egna vardagen och den egna nationen. (20050113) (B)
"Al-Jazeera. The Story of the Network That Is Rattling Governments and Redefining Modern Journalism", av Mohammed El-Nawawy och Adel Iskandar (Westview Press, 2003)
På samma sätt som CNN blev världsberömt i samband med Irak-kriget 1991, fick den arabiska TV-kanalen Al-Jazeera sitt internationella genomslag i samband med Irak-kriget 2003. Men hur trovärdig är Al-Jazeeras journalistik? Hur är det möjligt att en kanal som Al-Jazeera kan växa fram i en region där det vare sig idag eller historiskt råder demokrati och yttrandefrihet? Och vilken betydelse har Al-Jazeera i kampen för ökad demokrati och yttrandefrihet?
Detta är några av de frågor som står i fokus i El-Nawawys och Iskandars bok, som är mycket välskriven och intressant. För alla som antingen är allmänt nyfikna på fenomenet Al-Jazeera eller intresserade av politik, opinion och demokratins möjligheter i Mellanöstern kan den starkt rekommenderas. (20041230) (A)
"Understanding Media Economics", av Gillian Doyle (Sage, 2002)
För den som söker en introducerande och lättillgänglig bok om medier och ekonomi, kan "Understanding Media Economics" starkt rekommenderas. Den förklarar de grundläggande ekonomiska begreppen, hur medier skiljer sig från andra produkter, och visar hur ekonomiska faktorer påverkar mediernas villkor och funktionssätt. Även om boken utgår från brittiska och amerikanska förhållanden, är den mycket relevant också för svenska medier. (20041123) (A)
"All the News That´s Fit To Sell. How the Market Transforms Information Into News", av James T. Hamilton (Princeton University Press, 2004)
Tillsammans med McManus "Market-Driven Journalism" är detta den bästa bok jag har läst om hur medierna och journalistiken påverkas av ekonomiska överväganden. På ett mycket skarpsynt sätt analyserar Hamilton vilka effekter den ekonomiska logiken borde få på journalistiken, och prövar sin teori på ett stor mängd medier med hjälp av ett flertal olika metoder och undersökningar. Boken är inte lika lättläst som "Market-Driven Journalism", men mycket läsvärd och intressant för den som har vissa förkunskaper. (20041105) (C)
"The Sociology of News", av Michael Schudson (W.W Norton, 2003)
Sociologen Michael Schudson är en av de mest skarpsynta analytikerna av "journalistiken i samhället", och hans analys av den journalistiska objektivitetens framväxt tillhör klassikerna inom journalistikforskningen. I sin senaste bok, "The Sociology of News", analyserar han den nutida journalistikens villkor, egenskaper och problem på ett mycket läs- och tankvärt sätt. Boken är skriven för en bredare publik, men borde vara intressant för såväl den intresserade allmänheten som den nyblivne journaliststudenten och professorn i journalistik. (20041018) (A/B)
"The business of Media. Corporate Media and the Public Interest", av David Croteau och William Hoynes (Pine Forge Press, 2001)
Medierna och journalistiken är en del av den demokratiska offentligheten, men de är också en del av marknaden. Denna dualism bidrar ständigt till konflikter mellan skilda värden och normer. Ska medierna tillhandahålla ett medieutbud som syftar till att bidra till en bättre fungerande demokratisk offentlighet, eller till en ekonomiskt sett bättre avkastning?
I den här boken ställer författarna en "marknadsmodell" och en "demokratimodell" mot varandra, och utifrån dessa beskriver och analyserar de förändringar på den amerikanska och globala mediemarknaden. De analyserar även vilka konsekvenser som mediernas marknadsorientering kan få på medieinnehållet. Boken är välskriven och välstrukturerad, och därför en utmärkt introduktion för den som söker kunskap om spänningsfältet demokrati-medier-marknad. (20040923) (B)
"The Two W´s of Journalism. The Why and What of Public Affairs Reporting", av Davis Merritt & Maxwell McCombs (Lawrence Erlbaum Associates, 2004)
Att Maxwell McCombs, en av dagordningsteorins skapare, skriver en bok tillsammans med Davis Merritt, en av tänkarna bakom public journalism, är onekligen intressant. Intressant är också att begreppet "public journalism" bara används en enda gång, trots att hela boken genomsyras av public journalism-tänkandet. I korthet är detta en bok som riktar sig till journalister och studenter, vars syfte är att ge journalister och studenter en alternativ bild av hur den politiska nyhetsjournalistiken skulle kunna arbeta och utformas. Som sådan har boken sitt värde, även om jag personligen tycker att Petter Beckmans "Riv stängslen" (se nedan) i flera avseenden är bättre. (20040617) (A)
"The First Casualty. The War Correspondent as Hero and Myth-Maker From the Crimea to Kosovo", av Phillip Knightley (Prion, 2001)
Talesättet "Krigets första offer är sanningen" formulerades första gången 1917 av en amerikansk senator, men det blev känt genom Phillip Knightleys bok "The First Casualty" när den publicerades första gången 1975. Det är en bok som många säkert har hört talas om, men som färre har läst. Bokens omfattning på drygt 500 sidor kanske kan verka avskräckande, men det är en mycket läsvärd bok om krigsjournalistikens från mitten av 1850-talet till och med Kosovokriget 1999. Den ger många viktiga inblickar i krigsjournalistikens villkor och hur krigsrapporteringen påverkas både av praktiska förutsättningar, censur och begränsningar från statsledningars och militärens sida och av journalistisk självcensur. Den borde räknas som nödvändig läsning för såväl journalister som rapporterar om krig som forskare inom området. (20040604) (A)
"Market-Driven Journalism. Let the Citizen Beware?", av John H. McManus (Sage, 1994)
Det är nu tio år sedan McManus publicerade boken "Market-Driven Journalism", men det är fortfarande en av de bästa som har skrivits om de inbyggda konflikter mellan ekonomiska och publicistiska värden som varje dag präglar nyhetsjournalistiken. Även om McManus forskning handlar om lokala tv-stationer i USA, är den teori han formulerar om journalistikens marknadsdrivning generell till sin karaktär, och man kan bara beklaga att den inte har använts och prövats systematiskt i den svenska mediemiljön. På ett övertygande sätt visar McManus att den journalistik som blir resultatet om medierna följer en ekonomisk logik inte bara blir sämre än om medierna följer en publicistisk logik; han visar också hur och varför det blir resultatet. (20040412) (A/B)
"The Elements of Journalism. What Newspeople Should Know and the Public Should Expect", av Bill Kovach & Tom Rosenstiel (Crown Publishers, 2001)
Vad utmärker egentligen journalistik från andra typer av medieinnehåll? Vilka är journalistikens grundläggande element? Om journalistiken håller på att förändras, och alltid förändras i takt med sin tid, men utan att förlora sin kärna – vari består kärnan? Detta är de grundläggande frågor som Kovach & Rosenstiel diskuterar, på ett mycket intressant och tankeväckande sätt. Oavsett om man håller med om deras resonemang eller inte, är deras frågor centrala och deras resonemang viktiga. (A/B)
"Riv stängslen. Medierna som mötesplats: public journalism i svensk tappning", av Petter Beckman (Sellin & Partner, 2003)
Under 1990-talet växte det fram en alternativ journalistisk filosofi bland amerikanska journalister och medieforskare. Den kom att kallas public eller civic journalism. I mycket korta drag går den ut på att journalistiken har ett ansvar bortom att informera människor om sådant som händer och sker. Journalistiken är en demokratisk praktik, och som sådan har den också ett ansvar att hjälpa demokratin fungera bättre genom att bland annat mobilisera människors politiska intresse och engagemang.
Också i Sverige väckte public journalism intresse, även om få verkligen satte sig in i idéerna och försökte förverkliga dem på ett genomtänkt sätt. Ett intressant undantag fanns dock i form av Dagens Nyheters mobila redaktion, under ledning av Petter Beckman.
Den här boken handlar om public journalism som idé och om Petter Beckmans erfarenheter av att omsätta idén i verklighet. Den är mycket välskriven, och blandar abstrakta resonemang med konkreta exempel, råd och tips. Det gör den mycket läsvärd för såväl forskare som aktiva journalister. (A)
"Public Journalism and Public Life. Why Telling The News Is Not Enough", av Davis Merritt (Lawrence Erlbaum Associates, andra upplagan 1998)
Den här boken tillhör de första som skrevs om public journalism, och författaren tillika chefredaktören Davis Merritt är en av upphovsmännen till idén om public journalism. Därför tillhör den här boken klassikerna inom litteraturen kring public journalism. (A/B)
"What Are Journalists For?" av Jay Rosen (Yale University Press, 1999)
Om Davis Merritt är den journalistiska upphovsmannen bakom idén om public journalism, är Jay Rosens hans motsvarighet inom akademin. I den här boken går Jay Rosen igenom idéns historia och exempel på hur idén har tillämpats. Han tar även upp kritiken mot public journalism och ger sina svar på den. Boken formar sig till ett starkt normativt försvar för public journalism, samtidigt som den utgör en av de mest heltäckande böckerna om idén och försöken att omsätta idé till verklighet. (B)
