"Mediatization. Concept, Changes, Consequences", av Knut Lundby (red) (Peter Lang, 2009)
Samtidigt som diskussionen kring politikens och samhällets medialisering på intet sätt är ny är det först på senare år som teoriutvecklingen har tagit fart ordentligt. Den här boken, den första som uteslutande fokuserar på och har "mediatization" i titeln, är ett tydligt uttryck för det, och den kommer med all sannolikhet bidra till att ytterligare öka intresset för olika medialiseringsteorier. Med medialiseringsteori avses i det sammanhanget, mycket förenklat, teorier som handlar om hur mediernas betydelse har ökat och hur medierna allt mer integreras i och påverkar olika samhällsprocesser- och sfärer. Det kan handla om religion, turism, identitetsskapande, underhållning, sport och, inte minst, politik. Medialisering kan ur det perspektivet ses som en metaprocess i likhet med exempelvis individualisering och globalisering. Det är en process som påverkar och genomsyrar hela samhällslivet.
I den här boken diskuteras medialisering ur olika perspektiv och med fokus på hur medialiseringen påverkar olika samhällsprocesser och sfärer, däribland politik och religion. Boken är huvudsakligen teoretiskt orienterad, och syftar till att bidra till fortsatt teoriutveckling på området. Även om jag tycker att vissa kapitel är mer intressanta än andra är de genomgående mycket välskrivna och intressanta, och boken som helhet representerar ett mycket viktigt bidrag i den fortsatta teoriutvecklingen och forskningen på området. Om man är intresserad av mediernas inflytande i och påverkan på olika samhällsprocesser- och sfärer, däribland politikens medialisering, kan den här boken starkt rekommenderas. (2009-06-03) (C/B)
"Mass Media Effects Research. Advances Through Meta-Analysis", av Raymond W. Preiss, Barbara Mae Gayle, Nancy Burrell, Mike Allen & Jennings Bryant (red) (Lawrence Earlbaum, 2007)
Metaanalyser kan i all enkelhet beskrivas som analyser av analyser. En metaanalys vad gäller dagordningsteorin innebär exempelvis att man går igenom och undersöker en mängd tidigare undersökningar av dagordningsteorin, för att analysera och undersöka vilket stöd teorin sammantaget har fått. Vill man skapa sig en god bild över vilket stöd olika teorier har fått i forskningen, är meta-analyser därför överlägsna enskilda studier. Av det skälet är den här boken också mycket läsvärd. I boken gör en rad olika författare meta-analyser över en mängd teorier om mediernas makt, däribland dagordningsteorin, priming och tystnadsspiralen. I boken ingår också meta-analyser som handlar om effekter av medievåld, sexuellt medieinnehåll, reklam riktad mot barn och ungdomar, musik, hälsokampanjer och skräckfilmer, för att bara nämna några exempel. Med andra ord täcker boken nästan alla områden där det finns forskning och debatt om vilken påverkan medierna har. På det sättet kan boken rekommenderas alla som är intresserade av någon aspekt av mediernas makt och påverkan. Samtidigt ska sägas att boken ofta är avancerat skriven, och det är en klar fördel om man har vissa förkunskaper. För studenter på B/C-nivå och högre bör dock boken eller enskilda kapitel ses som självklar läsning om man är intresserad av mediernas påverkan. (20070409) (B/C)
"Makten över dagordningen. Om medierna, politiken och opinionsbildningen", av Maxwell McCombs (SNS Förlag, 2006)
Den här boken tipsade jag om första gången för ungefär ett år sedan (se nedan), men då i dess engelska utgåva. Redan då skrev jag att detta är en bok som "måste" läsas av alla som är intresserade av mediernas makt över dagordningen och över människors tankar, och det är inte mindre sant idag. Tvärtom är det mycket glädjande att SNS nu har valt att ge ut boken i svensk översättning, eftersom boken verkligen förtjänar att läsas och eftersom den är mer lättillgänglig på vårt eget språk. Att det är valår gör den dessutom särskilt relevant för de som vill förstå, använda sig av eller värja sig mot mediernas makt över vad vi uppfattar som viktiga frågor och över hur vi uppfattar de händelser, personer och frågor som medierna rapporterar om. Med andra ord är "Makten över dagordningen" perfekt vår- och sommarläsning för journalister, politiker och andra som är engagerade i samhällets opinionsbildningsprocesser. (20060505) (A)
"Mediated. How the Media Shape Your World", av Thomas De Zengotita (Bloomsbury, 2005)
Normalt sett brukar jag känna mig ganska skeptisk till böcker vars grundtes är att vi numera lever i ett postmodernt samhälle, med allt vad det innebär av upplösandet av kategorier och fasta gränser, flytande identiteter, reflexivitet som levnadsvillkor och så vidare. Skälet är inte att jag anser att det nödvändigtvis är fel att hävda att högt utvecklade västländer har blivit mer postmoderna, utan snarare att tonen tenderar att vara ganska högstämd, pretentiös och överteoretiserande. I vilket fall som helst är detta en bok som jag tycker är mycket läsvärd, och som i grund och botten handlar om det postmoderna samhället och dess villkor samt mediernas betydelse i sammanhanget. Författaren är antropolog i grunden, men det är snarare i rollen som tidskriftsjournalist han har skrivit boken. Den är mycket välskriven, bitvis riktigt rolig och bitsk, i en tradition som ger associationer till Boorstins klassiker "The Image" och även Postmans "Underhållning till döds". Att författaren bär vidare på ett arv från McLuhan är också tydligt. Även om man får ta vissa resonemang med en nypa salt kan boken sålunda rekommenderas de som är intresserade av att förstå våra nutida samhällens medialisering och vad den kan innebära för vår förståelse av oss själva och det som kallas "verkligheten". (20060129)(B)
"Television and its Viewers. Cultivation Theory and Research", av James Shanahan & Michael Morgan (Cambridge University Press, 1999)
Vid sidan av dagordnings- och gestaltningsteorin är kultivationsteorin sannolikt en av de mest kända teorierna om mediernas påverkan på människors verklighetsuppfattningar och åsikter. I "Television and its Viewers" beskriver och analyserar författarna forskningen kring kultivationsteorin under teorins första tjugo år. Även om det på metodologiska grunder finns skäl att förhålla sig något kritisk till teorin, och trots att båda författarna är välvilligt inställda till den, är boken klart läsvärd. Ska man läsa en bok om kultivationsteorin, är detta sannolikt den bästa boken. (20050512) (B)
"Setting the Agenda. The Mass Media and Public Opinion", av Maxwell McCombs (Polity Press, 2004)
För de som inte känner till Maxwell McCombs är han en av upphovsmännen bakom den dagordningsteorin, en av de viktigaste teorierna om mediernas makt. När han nu ger ut en bok som sammanfattar den mest centrala forskningen om mediernas dagordningsmakt, 32 år efter det att teorin först formulerades, är det utan tvekan en viktig bok. Det är dessutom en mycket välskriven, lättläst och intressant bok. På bara 150 sidor sammanfattar han de viktigaste forskningsresultaten, och han redogör också pedagogiskt för teorins utveckling, från dagordningsteorins första till dess andra nivå. Boken beskriver också dagordningsmaktens förutsättningar, konsekvenser och relationen till mediernas gestaltningsmakt. För alla som är intresserade av den makt medierna kan utöva över dagordningen och över människors tankar, är detta en bok som "måste" läsas (20050404) (A).
"News That Matters. Television and American Opinion", av Shanto Iyengar & Donald R. Kinder (University of Chicago Press, 1987)
När "News That Matters" publicerades 1987 var det första gången dagordningsteorin prövades genom experimentella metoder. Genom att undersökningarna visade på starka dagordningseffekter, blev boken ytterligare ett bevis på att medierna kan utöva avsevärd makt över vad människor upplever är viktiga frågor. Iyengar och Kinder identifierade också "priming"-effekten i den här boken, och underströk därmed att mediernas dagordningsmakt kan få konsekvenser, inte minst för hur människor utvärderar politiska ledare. I litteraturen om mediernas makt och dagordningsteorin är detta en klassiker som fortfarande är mycket läsvärd. (20050322) (B)
"Communication and Democracy: Exploring the Intellectual Frontiers in Agenda-Setting Theory", av Maxwell McCombs, Donald L. Shaw och David H. Weaver (red) (Lawrence Erlbaum Associates,1997)
Dagordningsteorin – att medierna har makt över vilka frågor människor anser är viktiga samhällsfrågor – formulerades första gången 1972 i en tidskriftsartikel av Maxwell McCombs och Donald Shaw. 25 år senare gav de ut en bok som sammanfattade den dagordningsforskning som bedrivits under dessa 25 år, och som samtidigt utvecklade teorin ytterligare och pekade ut var forskningsfronten låg. Även om denna bok nu har några år på nacken, är den mycket läsvärd för alla som intresserar sig för eller forskar om dagordningsteorin – ständigt lika aktuell, både i teori och praktik. (20041026) (B/C)
"Is Anyone Responsible? How Television Frames Political Issues", av Shanto Iyengar (University of Chicago Press, 1991)
En av de viktigaste böckerna om gestaltningsteorin och mediernas gestaltningsmakt (framing) är utan tvekan Shanto Iyengars "Is Anyone Responsible?". Utgiven redan 1991 var det en av de första böckerna som experimentellt visade att medierna – åtminstone TV – har en avsevärd makt över hur människor uppfattar verkligheten eller aspekter av verkligheten. Iyengar visar också hur amerikansk television, genom sina sätt att gestalta politiken, påverkar hur människor fördelar ansvaret för att problem finns eller inte åtgärdas. Därmed är boken också ett viktigt bidrag till diskussionen om hur medierna påverkar demokratin och dess förmåga att fungera. (20040624) (B)
"Projections of Power. Framing News, Public Opinion, and U.S Foreign Policy", av Robert M. Entman (University of Chicago Press, 2004)
En av de forskare som har bidragit till att utveckla teorierna om gestaltningar och mediernas gestaltningsmakt (framing theory) är Robert M. Entman. Enligt honom handlar har gestaltningar fyra egenskaper; de definierar problem, implicerar orsaksförklaringar, innehåller moraliska omdömen och ger vägledning om möjliga lösningar. Detta leder till att den eller de som har makten över hur medierna gestaltar olika händelser, frågor eller problem, vinner ett mycket stort försteg i kampen om opinionen.
I sin senaste bok utvecklar Entman den här teorin och använder den i en rad fallstudier av amerikansk utrikespolitik och mediernas bevakning av olika utrikes-relaterade händelser. Boken bör vara av intresse för alla som är intresserade av gestaltningsteorin i allmänhet och av kampen över mediernas gestaltningar som ständigt pågår mellan olika politiska aktörer och medierna. (20040503) (B)
"Spiral of Cynicism. The Press and the Public Good", av Joseph N. Cappella & Kathleen Hall Jamieson (Oxford University Press, 1997)
Om man är intresserad av frågan om mediernas makt och vilken betydelse medierna och journalistiken har för misstron mot politiker, är detta en bok man bör läsa. I boken går författarna igenom gestaltningsteorin (framing theory) och vidareutvecklar teorin om journalistikens gestaltningar av politik som spel respektive sak. Genom innehållsanalyser och kontrollerade experiment undersöker de vidare hur vanligt det är att amerikanska medier gestaltar politik som spel och vilka effekter det har. Inte minst viktigt är att de visar att gestaltandet av politik som spel direkt bidrar till en ökad misstro mot politiker och cynism hos medborgarna. (20040427) (B/C)
"Agenda-Setting", av James W. Dearing & Everett M. Rogers (Sage Publications, 1996)
Detta är en mycket välskriven och lättillgänglig bok, som på bara hundra sidor ger en mycket god överblick över forskningen kring mediernas dagordningsmakt. Vill man läsa en och bara en bok om mediernas dagordningsmakt, bör man läsa denna. Samtidigt börjar det märkas att boken har några år på nacken, så om man är intresserad av fronten inom dagordningsforskningen bör man inte nöja sig med att läsa denna annat än som en introduktion. (A)
