forskning
Det hävdas ibland att vi lever i ett informationssamhälle – ett samhälle där tillgången till information och förmågan att omvandla information till kunskap är avgörande för såväl individer som organisationer och samhället i dess helhet.
I och med att det huvudsakligen är via medierna människor i allmänhet hämtar information om sådant som ligger bortom den egna vardagen, bör dock Sverige snarare ses som ett andrahands-, tredjehands- eller fjärdehandsinformationssamhälle. Det mesta av det vi tror oss veta har vi fått reda på via medierna, som i sin tur har hämtat informationen från sina källor, som i sin tur kanske har tagit del av informationen i andra hand...
Medierna finns hela tiden runt omkring oss, fysiskt och psykiskt. Även om vi till äventyrs skulle lyckas undvika radio, tv, tidningar och Internet, möter vi medierna indirekt när vi pratar med vänner och bekanta. I brist på andra informationskällor tenderar vi att sätta likhetstecken mellan de bilder av verkligheten som förmedlas via medierna, och verkligheten som sådan. Därmed blir de medierade bilderna av verkligheten ofta viktigare än verkligheten i sig själv. Medierna och journalistiken genomsyrar på så sätt hela vår sociala, kulturella och politiska livsmiljö.
Det påverkar också demokratin och dess förmåga att fungera – särskilt eftersom medierna och journalistiken inte bara fungerar som en neutral och passiv arena för olika samhällsaktörer. Medierna och journalistiken fungerar även som självständiga aktörer, som aktivt griper in i de politiska processerna.
Det gör att den moderna svenska demokratin bör ses som en medialiserad demokrati – en demokrati i vilken hela samhällslivet och de politiska processerna påverkas av mediernas makt och mediernas urval, presentation, form, innehåll, rytm och tempo. Därför går det aldrig att förstå demokratins eller politikens sätt att fungera utan att studera medierna och journalistiken. Demokratin och politiken, medierna och journalistiken, lever i ett ständigt pågående och dynamiskt samspel med varandra och med medborgarna.
Det är mot den bakgrunden jag har valt att i min forskning fokusera på demokratin och den politiska kommunikationen mellan medborgare, medieaktörer och politiska aktörer.
Inom ramen för den övergripande inriktningen mot demokrati och politisk kommunikation, kan den forskning jag är engagerad i delas in i olika temaområden. De är:
De medierade bilderna av politik och samhälle
Om nu människor hämtar information om politik och samhälle huvudsakligen via medierna, och det är den medierade informationen som ligger till grund för människors åsiktsbildning, är det alltid av stor vikt att undersöka vilka bilder – i icke-fotografisk mening – medierna förmedlar. Inom det här temat ingår därför att göra olika former av innehållsanalyser av journalistikens innehåll, med särskilt fokus på val och andra stora nyhetshändelser som krig och kriser av olika slag. I det ingår också att undersöka vilka faktorer som påverkar journalistikens innehåll.
Strategisk politisk kommunikation
Inom det här temat ryms olika teoretiska och empiriska undersökningar av de politiska partiernas strategiska politiska kommunikation och om samspelet mellan medieaktörer, politiska aktörer och medborgarna. Särskilt intressanta är frågor som handlar om professionaliseringen av hur politik kommuniceras, inte minst i samband med val, och den politiska marknadsorienteringen (market-orientation).
Demokrati, offentlighet och opinionsbildning
Inom det här temat ryms undersökningar av existerande opinioner bland medborgare, politiker och journalister, studier av hur opinioner formas och omformas samt studier av opinionsbildningens villkor. Här ingår också teoretiska och empiriska undersökningar av mediernas makt samt av den demokratiska offentligheten och hur den förändras.
Demokrati och politisk kommunikation i komparativt perspektiv
I det här temat ingår att göra olika typer av studier av hur demokratin och den politiska kommunikationen fungerar i Sverige respektive andra länder. Det kan handlar om hur medierna i olika länderna bevakar samma eller likartade händelser, om hur politiska aktörer försöker påverka mediernas innehåll eller kring opinionsutvecklingen. Den gemensamma nämnaren är att systematiskt jämföra vad som gäller i Sverige och i andra länder, och därmed nå ökad kunskap om olika länder men också om hur övergripande mediesystem respektive politiska system påverkar och sätter ramar för den politiska kommunikationen och dess sätt att fungera. Ett särskilt fokus ligger på jämförelser mellan Sverige och USA.
Just nu är jag engagerad i ett antal forskningsprojekt, av mer eller mindre omfattande natur:
1) Comparing Election Coverage in Different Countries.
Det här projektet handlar om att undersöka hur medierna i olika länder bevakar respektive valrörelser. Ursprungligen handlade projektet om att jämföra hur svenska respektive amerikanska medier rapporterade om det senaste svenska riksdagsvalet och presidentvalet 2004, men nu ingår även Norge, Spanien, England och Belgien i projektet. Projektet utformades tillsammans med Daniela Dimitrova vid Iowa State University, men sker i samarbete med flera olika forskare i olika länder. Tre artiklar, som jämför valbevakningen i Sverige respektive USA, Norge och England, har redan publicerats. Nästa steg innebär att jämföra bevakningen av riksdagsvalet 2006 med det amerikanska presidentvalet 2008.
2) Politisk kommunikation under valrörelsen 2006
I samband med riksdagsvalet 2006 genomförde jag tillsammans med de övriga forskarna vid Demokratiinstitutet ett flertal studier kring bland annat mediernas innehåll, partiernas valstrategier och effekter av medierade budskap. En del av resultaten har redan publicerats, men mycket återstår att göra. Det här projektet handlar därför om att fortsätta analysera och skriva artiklar och bokkapitel om resultaten.
3) Global Political Marketing
Tillsammans med Jennifer Lees-Marshment, University of Auckland och Chris Rudd, University of Otago (båda i Nya Zeeland) är jag redaktör för den kommande boken "Global Political Marketing". Totalt sett kommer boken innehålla cirka 20 kapitel som behandlar politikens marknadsorientering och marknadsföring i sexton länder världen över. Boken kommer att publiceras av Routledge under 2009.
4) Medier och politik i ett jämförande perspektiv
Det här projektet handlar om att undersöka relationen mellan politiker och journalister, i Sverige och i andra länder. Det bygger på en enkätundersökning som riktar sig till politiker och journalister som bevakar politik på nationell nivå, där de båda grupperna får svara på delvis samma frågor. Projektet genomförs i samarbete med forskare i bland annat Belgien, Holland, Norge och Danmark.
5) Media systems, News Content, and Public Perceptions of Political Reality
Det här projektet leds av Toril Aalberg vid Norges Teknisk-Naturvetenskapliga Universitet, och handlar om att jämföra nyhetsjournalistiken och hur den påverkar människors kunskaper och verklighetsuppfattningar i olika länder – samt vilken betydelse olika mediepolitiska system har i det sammanhanget. Andra medverkande i projektet är bland annat Shanto Iyengar, James Curran, Kees Aarts, Holli Semetko och Peter an Aelst. Mer information om projektet finns här.
6) Politisk kommunikation i Sverige och USA
Det här projektet handlar om att jämföra journalistik och politisk kommunikation i Sverige och USA, och fungerar som ett paraply för mycket av den jämförande forskning jag ägnar mig åt tillsammans med kollegor i USA. Några tidskriftsartiklar har redan publicerats som jämför svenska och amerikanska förhållanden, bland annat med avseende på mediebevakningen av Irakkriget och valbevakningen i de olika länderna.
7) The Communication of the 2009 European Parliamentary Elections
Det här projektet leder jag tillsammans med Michaela Maier vid University of Koblenz-Landau, och det handlar om att stimulera, bidra till och koordinera jämförande forskning kring 2009 års val till Europaparlamentet. En första konferens genomfördes i Sverige i juli 2008, och totalt sett ingår cirka 30 forskare från olika länder i det nätverk som har formats för att studera EU-parlamentsvalet 2009.